WIEEE, en bild från anna
snyggtsnyggt men vad är dendär blåa saken, med typ spindelväv på den?

--
check out my gallery (photographs), im 15. [link] And i have a DD!

Tacktack. Det är tejphållaren

*tihi* är det den där känslan som du pratar om i beskrivningen, den som du sa om på msn?

--
check out my gallery (photographs), im 15. [link] And i have a DD!

Mja, tolka som du vill. Egentligen har jag mest bara klistrat ihop en massa känslor (som är klyschor på sockerdricka). Men man skulle kunna uttrycka det som ensamhet-hej-jag-försöker-laga-en-vänskap-som-redan-har-dött-och-jag-klamrar-mig-fast-vid-trasigheten-och-vägrar-se-framåt-trots-att-allting-skriker-IDIOT-men-ändå-ser-jag-efter-något-bättre + oj-kan-man-inte-laga-minnen-med-tejp?
Eller, whatever, tolka som du vill som sagt. Men jo, det är nog lite den känslan som jag berättade om på msn.

1} Your eye bares hints of an approaching tear, but also ones of contemplation and determination. You have made a decision...
2} The tool through which you shall accomplish your newfound intention. You draw the length needed, and tug against tha barbed edge.
3} Against clouded heavens and sweeping winds, you glue the pieces of your shattered heart together...
4} And attach it - inevitably scarred, but now whole, once again - to its rightful place.

Incidentially, you're beautyful. And i love this concept. Purrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!
More people should mend their hearts - inspite of the impossibility of a flawless mending, and the pain - instead of stumbling forevermore over the torn pieces, while echoes resonate from whence the heart fell.

--
My is (c) to ~Genny-Raskin

Thanks for a long and constructive comment, and thanks for the appreciation. I think you nailed the description of the emotional concept

Glad to be of serrrrvice. :=}

--
My is (c) to ~Genny-Raskin